Nu, vid 2 veckors ålder, börjar valparna bli mer rörliga och jobbar sig snabbt och intensivt fram till Norpan när hon går in till dem, för nu bevärdigar hon sig inte med att ligga hos dem för jämnan utan lämnar dem längre stunder. Valparnas framfart sker målmedvetet om än via vingliga, lite stapplande tassar!

Allt flyter på som det ska, valparna är mätta och belåtna när Norpan lämnar dem och alla somnar på en gång, nu inte alltid i en samlad hög utan ofta lite mer utspridda här och där.
Det hörs alltmer ljud från lådan, ilskna sådana när mjölken inte rinner till tillräckligt snabbt eller när någon annan roffar åt sig den bästa platsen, för här går det minsann inte att boka in sig för alltid. Scenariot som utspelas med fighterna om bästa platsen vid tankbaren är härligt att beskåda!

I drömmens värld blir det en massa olika läten och det rycker mycket i små tassar och ben. En och annan har också provat på att skälla, ett gulligt litet ljud, som snart när alla åtta samtidigt kommer prova sina röstresurser, kanske inte låter lika gulligt!!!!
Alla har nu börjat öppna sina ögon men de kan ännu inte se, först måste det upprättas ordentligt samband med hjärnkontoret där allt skall registreras. Öronen har också blivit mer hängande istället för att ligga bakåtstrukna på huvudet, men även här tar det några dagar till innan hörsel fungerar ordentligt.

Jag har också för första gången klippt klorna på alla. Det kommer göras regelbundet, varje vecka framöver, både för att spara juvren på Norpan där det rivs och slits utan pardon men också för att de skall bli vana vid den hanteringen, blir så mycket enklare att ta vid sen vid hemkomsten.
Norpan har hittills bara fått vara ute på korta rastningar men nu har det blivit dags för lite små promenader i skogen, vilket uppskattas rejält – tänk att få nosa upp lite ”jordsvampar” att gräva fram, - hjorttryffel, en delikatess för hundar men inte för oss!
Flingan och Bus är helt införstådda med att Norpan klarar av sin roll och gör nu bara rutinmässigt lite inspektionsrundor då och då bland de små.

Nalle, valparnas pappa, har också hunnit med ett besök! Något misstänksam närmade han sig lådan där det hördes underliga ljud och blev något fundersam över innehållet! Efter närkontakt med några av sina avkommor, så konstaterade han att det minsann kommer att dröja länge innan man kan ha nån glädje och nytta av dom!
Namntemat för kullen börjar ta form, så snart kan jag presentera vad det blir för registreringsnamn!