I strålande solsken i slutet av maj samlade jag åter valparna för en träff. Denna gång med en genomgång om hur man sköter och trimmar pälsen på de ”små” telningarna! Är bra att kunna fixa det mesta själv vad gäller vardagsputsen, skönt att bl a få bort päls under öronen som annars under sommartid vid mycket bad har svårt att torka och lätt kan bli grogrund för våteksem!
Passade också på att informera om Flatklubbens nya Rasbok (stamtavlebok) som är på gång, vilket blir den 7:e i ordningen sedan första utgåvan 1980. Jag har varit delaktig, ansvarig för och arbetat fram alla dessa hittills utgivna böckerna, som utkommit vart femte år, men nu tackar jag för mig och lämnar över jobbet till andra! Blir trevligt att nu själv enbart kunna anmäla mina egna hundar. Fast för all del, det blir en hel del jobb ändå, hundarna skall göras i ordning så de ser presentabla ut innan anmälan skall in samt förstås den besvärligaste delen, att fota de fyrbenta vännerna som inte alltid är så samarbetsvilliga och inte alls vill stå still så prydligt!

Valparna fick ligga kvar i bilarna under tiden som jag gick igenom vilka saxar, kammar och borstar som behövs och därefter med Bus, som lurvigt demonstrationsobjekt, började jag visa hur man skall ta sig an uppgiften att på vissa ställen få bort en del av pälsen och på andra ställen hur man glesar, tunnar ur! Viktigt förstås att det blir skapligt snyggt också!

Därefter fick hon tillsammans med Norpan och Kakan vila medan alla hämtade in sina hundar och på olika platser i trädgården själva fick börja gå till verket. En inte alldeles så lätt uppgift, då de flesta är nybörjare i gamet, både de tvåbenta och de fyrbenta, som kanske för första gången skulle bli utsatta för att stå på bord och bli klippta och ryckta i håret! Jag gick hela tiden runt och hjälpte, visade och instruerade.

Efter lite medhavd matsäck och härlig rabarberpaj, signum Marie, med vaniljsås tog vi sen in hundarna en och en och försökte ställa upp dem för fotografering. Försökte, var helt rätt ordval, för vi insåg att här behöver övas och tränas på att kunna stå snyggt, med tassarna på rätt ställe och med en approach som duger!
Inget av försöken resulterade i något som egentligen duger att visa här, så här kommer istället en bild på Flingan som avslutningsvis får avrunda trimningsdagen med att visa hur det kan se ut med tassarna där dom skall vara och med en vaken attityd därtill!